Alexandras barn kan adopteras bort i Norge

– Det är det värsta helvete en förälder kan gå genom. Många säger att det värsta som kan hända är att ens barn dör. Här förlorar man som förälder rätten till barnen, barnen förlorar rätten till sina föräldrar men man har inte rätt att sörja, säger Alexandra Hasselström.

Alexandra Hasselström och hennes familj bodde i Lalm i Oppland fylke när den norska socialtjänsten, barnevernstenesten, tvångsomhändertog hennes tre barn 2011. De placerades i tre olika fosterhem i tre olika kommuner.

– Jag hade aldrig kunnat drömma om att mina barn skulle bli separerade på det sättet, säger Alexandra Hasselström.

Flyttade till Norge för att jobba

Alexandra Hasselström och barnen kom till Norge efter att hennes dåvarande make flyttat dit för att arbeta. Bakom sig hade de en djup kris där en släktgård gått förlorad och makarna separerat. När Alexandra flyttade efter gjorde hon det för att barnen skulle komma närmare sin far. Men uppgifter ur svenska journaler om att pappan ska ha varit våldsam ledde till att barnevernstjenesten i Sel og Vågå kommuner utredde familjen och omhändertog barnen.

– Jag lovade mina barn att mamma inte kommer ge upp och att de ska få komma hem. Jag kommer aldrig ge upp, oavsett vad som händer, säger Alexandra Hasselström.

Sedan omhändertagandet har Alexandra och barnens far skilt sig. Alexandra står i dag som ensam vårdnadshavare, har gift om sig och har barn i en ny familj som, efter en orosanmälan från Barnevernstenesten i Sel og Vågå, utretts av svensk socialtjänst utan anmärkningar. Men när hon i oktober i fjol, efter sex tidigare rättegångar, stämde barneverntjenesten för att få sina barn tillbaka svarade de med att begära att Alexandra fråntas vårdnaden helt, en begäran som i praktiken leder till adoption.

– Jag är väldigt kritisk till det. För det första så är barnen svenska medborgare och det står i konflikt med Barnkonventionen att adoptera bort dem och frånta dem deras medborgarskap, säger Tuva Fuglestad Kongsvold som är Alexandra Hasselströms advokat.

Rätt till sin identitet

Barnkonventionen stipulerar att barn har rätt till sin identitet innefattande, medborgarskap, namn och släktförhållanden. Om barnevernstjenesten får som den vill förlorar Alexandras barn allt detta. Men de ansvariga vill inte förklara varför de vill gå så långt.

– Rådet från mina rådgivare är att inte bidra till det här reportaget. Men jag förstår att ni gör det ni gör, säger Kristin Kalbakk, chef på barnevernstjenesten i Sel og Vågå när vi försöker få henne att ställa upp på en intervju.

– Om de menade att det inte var möjligt att hjälpa familjen i hemmet så borde de ha sökt en familjehemsplacering i mammans nätverk i Sverige. Det hade gjort en tillbakaföring av barnen i familjen enklare och det hade också varit mer i enlighet med Barnkonventionen. Norsk barnomsorgslag kräver också att vid en fosterhemsplacering ska barnens språkliga och kulturella identitet tillvarats. Jag är kritisk till att det inte har gjorts, säger advokat Tuva Fuglestad Kongsvold.

– Jag kämpar först och främst för mina barns rätt till sin familj, inte för mina rättigheter. De har rätt till sin släkt och familj. I Norge får de inte ens träffa sina släktingar. De får träffa mig och sin pappa men de har ingen kontakt med sin övriga släkt. Hela deras biologiska nätverk har försvunnit, deras traditioner och bakgrund är bara borta, säger Alexandra Hasselström.

Vi har varit i kontakt med barnens far som berättar att han, trots att han vare sig polisanmälts eller dömts för några våldshandlingar, avsade sig vårdnaden om barnen för att göra det lättare för dem att komma hem till Sverige igen.

I början av maj avgör norsk domstol om Alexandra Hasselströms barn ska adopteras bort eller ej.